Farbror Dysterkvists resa

Malin Skals, Barnboksprat

RECENSION | Publicerad 2010-06-22

"Det är sommar och varmt, snart ska pojken till havet och bada. Vid sjutiden. Han har gjort ett flygplan av en galge och en plastpåse. Det flyger jättefort. Och kraschar på en farbrors fötter. Farbrorn ser riktigt dyster ut, ja man kan säga att han ser ut som en riktig dysterkvist.

Han plockar upp flygplanet och konstaterar genast att det behöver modifieras om det ska fungera någorlunda bra. Han fixar och trixar med pojkens flygplan och till slut är han färdig och räcker över det till pojken som surt hävdar att hans flygplan nu är förstört.

- Prova själv, gubbe! säger han.

Farbror Dysterkvist kastar iväg planet som flyger högt, högt. Ännu högre flyger det. Upp i ett stort träd. Där fastnar planet. Pojken blir ännu surare och vill ha ner sitt plan från trädet. Dysterkvist funderar och funderar. Hur ska han få ner planet ur trädet..? Han måste nog klättra upp. Han tar av sig rocken. Så klättrar han uppför stegen de hittade vid sidan av trädet. Han klättrar och klättrar, högre och högre klättrar han. Han blir så varm att han måste ta av sig kavajen också. Och så klättrar han ännu högre...

På vägen uppför trädet växer farbror Dysterkvist och hans humör svänger från dystert till upprymt och han blir en annan person. En fri människa och ingen dysterkvist!

En fin bok om att våga, att göra det oväntade.

Det är en lite knasig bok, med en rolig knorr på slutet. Man blir glad i kroppen när man läst ut den här boken! Det är härliga bilder och bra skriven text, lite speciell sådär. Nästan lite poetisk.

Jag känner att jag gör lite kopplingar till den ganska nya filmen Up! Det är lite liknande tema i den här boken. Att man, trots att man är en ganska dyster liten farbror (eller någon annan) faktiskt kan göra oväntade saker!"